Pantheon (Hans im Glück)


Fakta:
Antal spelare: 2-4 deltagare
Ålder: Från 10 år
Speltid: 60-90 minuter
Innehåll: Spelplan, 4 x 12 kolonner, 4 x 12 fötter, stor fot, 4 poängmarkörer, tempel, 8 nationsbrickor, 32 offerbrickor, 40 + 6 bonusbrickor, 40 gudabrickor, 21 halvgud-brickor, 4 poängbrickor, 75 actionkort, 7 speciella pengakort, 8 nationskort, tygpåse, 4 lathundar, regler
Konstruktör: Michael Tummelhofer

Rör dig på och runt Medelhavet och låt uppföra så många kolonner du bara kan. Ju fler desto mer viktiga poäng till dig, och den spelare som samlar flest vinner spelet. Poäng får du också genom att förvärva olika gudabrickor. De ger dig 1-6 poäng/styck beroende på när du skaffar dem. Gudabrickorna har olika pris och erbjuder såklart olika förmåner. Somliga ger dig något omedelbart och bara en gång, andras effekt kan du utnyttja igen och igen.

Ett parti Pantheon löper över sex tidsåldrar, var och en knuten till en viss nation och därmed en given plats på spelplanen. I spelet finns åtta olika nationskort att spela med så börja alltid varje tidsålder med att vända upp ett av dem för att se vart ni initialt kommer att hålla till. Varje nationskort för också med sig en unik effekt eller händelse i spelfasens början.

Man preparerar sedan brädet med ett antal runda bonusbrickor och rektangulära gudabrickor, studerar dessa och funderar kring vad man skulle vilja komma åt i aktuell epok. En tidsålder är nämligen över när spelarna tillsammans rensat spelplanen från antingen alla små bonusbrickor eller har skaffat samtliga tillgängliga gudabrickor, vilket som nu inträffar först...

När samtliga förberedelser gjorts för en viss tidsålder turas spelarna om att genomföra varsitt drag till dess att alltså endera av ovanstående skett. När handlingsmomenten är slut rensas brädet på somliga pjäser och de ev. brickor som ligger kvar. Den som gör draget som avslutar en epok belönas med 3 poäng och sen är det näste spelare i tur som inleder spelet i den nya. Spelplanen måste förstås också förses med nya brickor av olika typer.

Man har fyra olika saker att välja bland när man skall göra sitt drag. Naturligtvis är de alla olika nödvändiga vid olika tidpunkter. Kort sagt handlar det om Förflyttning, Inköp, Gudar eller Spelkort.

När det gäller förflyttningen utgår du alltid från respektive nations huvudort och/eller där du tidigare placerat en pjäs och rör dig sen över en massa sexkantiga fält på väg mot platser där det ligger runda bonusbrickor och/eller ställen du kan bygga dina kolonner på.

Du får ett gratis förflyttningssteg om du aktivt väljer den här handlingen men för resten av stegen behöver du samla förflyttningskort. Du behöver såklart också ha tillräckligt med spelpjäser i form av fötter och kolonner. Ställ ut dem där du vill, behöver du stå eller gå där en annan spelare redan finns kostar det dubbla förflyttningssteg.

Om du aktivt väljer Förflyttning får sedan samtliga andra spelare i tur göra varsin egen förflyttning (om de kan, vill och har passande spelkort) eller dra varsitt kort.

Inköp, ja. För somliga pengakort kan du handla saker. Köp det du vill och tycker dig ha råd med. Du kan köpa dig extra spelpjäser, betala pengar för förflyttning enligt ovan, och skaffa dig offerbrickor. Offerbrickor finns i fyra olika versioner, varje version kan dessutom ha värde 1, 2, 3 eller 4. Du kan också använda dina pengar till att uppgradera en tidigare köpt offerbricka. Dessa brickor vill du ha för att lättare kunna komma över gudabrickorna.

Och det här med gudabrickorna är alltså möjlig handling nummer tre. Skaffa helt enkelt en av de uppvända brickorna på spelplanen enligt principen först till kvarn. Gudabrickan kommer alltså att ge dig omedelbara poäng samt något slags förmån, av engångstyp eller tillgänglig resten av spelet. Betala gudabrickans pris med ovannämnda offerbrickor och/eller motsvarande spelkort.

Olika gudar kräver olika offer (det finns alltså fyra olika typer) och olika många av dem dessutom. Har du inte höga värden på dina Offerbrickor behöver du säkerligen komplettera med spelkort av offertyp också. Offerbrickorna du investerat i har du kvar hela spelet, offerkorten kasseras när de används.

Den fjärde och sista handlingen du kan välja är att dra nya spelkort till handen, 3 st. Välj från de uppvända eller dra blint från en blandad hög. Du kan få spelkort som ger dig förflyttningssteg, pengar eller sådana som tillhör en av de fyra offertyperna. Bara du vet vad du bäst behöver nu.

Så en spelare utför någon av de fyra just nämnda handlingarna, väljer alltså Förflyttning, Inköp, Gudar eller Spelkort. Näste spelare i tur väljer något av dessa. Förste spelaren väljer något igen osv. Laget runt, gång på gång till dess att tidsåldern är slut - dvs. alla gudabrickorna eller alla bonusbrickorna är upplockade, kommer du ihåg?

Efter den tredje och sjätte tidsåldern sker poängräkning. Då handlar det om poängen från halvgudar på somliga bonusbrickor och dina utställda kolumner på brädet. Löpande får du ju också poäng från förvärvade gudabrickor och genom att vara den som avslutar en epok. Och den som har flest poäng är alltså segraren.

Pantheon fungerar bra som ett rätt spännande sällskapsspel. Här finns lagom mycket att överväga, lagom mycket att göra. I spelets början kan en epok gå lite långsamt men i takt med att man samlar på sig allt fler spelpjäser, allt starkare offerbrickor och allt fler spelkort går sedan varje följande tidsålder allt raskare. Kanske går det rentav att avsluta en epok på ett enda drag om någon har förflyttningskort nog för att ta spelaren runt till samtliga utlagda bonusbrickor?

Somliga gudar är helt klart bättre än andra, på samma sätt som de olika nationskortens effekter varierar. Timingen för när somligt dyker upp i spelet kan få stor betydelse. Billiga gudabrickor ger många poäng i spelets senare epoker och gudabrickor med effekter som gäller resten av spelet blir såklart mer värdefulla ju tidigare de kan användas. En hel del slump och viss obalans ingår i Pantheon men det slår kanske ändå hyggligt lika mot spelarna över ett helt parti.

Det jag har svårast att uppskatta blir det konstanta bläddrandet i regelhäftet för att dechiffrera varje gudabrickas och bonusbrickas effekt. Alla symboler är inte omedelbart solklara att tolka. Visst klarnar somligt när samma gudar dyker upp igen på en till bricka, men ändå. För de första partierna vill man gärna dubbelkolla, eller rättare sagt, man vill inte men måste nog. Kanske att den här informationen kunde ha presenterats i kanten på spelplanen eller en lathund? Lite enklare kunde saker nog ha blivit om namnen dessutom hade varit de på kända gudar. Här är spelets gudar påhittade fantasifigurer med krångliga namn man aldrig tidigare hört.

Reglerna till Pantheon verkar initialt rätt omfattande men är faktiskt både tydliga och relativt korta. Det som tar många sidor i anspråk är alltså bilder och förklarande text till en mängd olika brickor och kort. Sådant kan man slå upp allt eftersom brickorna kommer in i spelet, om så sker alls, och behöver kanske Inte läras in direkt, men då blir det alltså en del löpande tittar i regelhäftet.

Spelet har får en del kritik för ett fult omslag men jag tycker att illustrationerna på både ask, spelplan och övrigt innehåll är helt okej. Det går inte att klaga på komponentkvaliteten heller, rejäla kort, brickor och träpjäser, ja, det här spelet fungerar bra.

Variation är viktigt men det kan bli för många olika unika gudar att kolla upp och slump och timing kan göra partiet spännande eller helt fördärva spelupplevelsen. Allt som allt är Pantheon helt okej.